01 januari 2011

2010

Hög tid att sammanfatta 2010.
Jag sa någon gång under året att jag detta år skulle välja kärleken, att jag inte skulle vara rädd för att kasta mig ut och prova vingarna. Det gjorde jag också, jag kastade mig ut, men inte bara när det kom till kärlek. Jag provade mig fram så mycket att jag av bästa A fick dejtingförbud. Det går inte att såga ned träden själv utan man ska vänta till de faller av sig själva. Så jag fick order om att lägga ner motorsågen. Jag följde order, och eftersom han är klok som en bok var det precis det jag behövde…
Jag hade letat på fel ställe och han fanns där hela tiden. 

Årets förändring
Säga upp en fast tjänst på Trumpetbolaget och tacka ja till erbjudandet om tvåårigt vikariat i stället.
Bytte hemstadens trygga betongtillvaro mot fina kvarteren i Stockholm.
Några kallade mig galen, andra stod vid min sida. Jag har inte ångrat mig en enda gång.
Jag har haft 13 år på Posten och jag har trivts, vantrivts, längtat bort, längtat tillbaka, jobbat på fyra olika kontor, med dubbelt så många olika chefer, kört mer än 25 olika distrikt, jag har varit arbetsledare själv, jag har kört cykel, moped, liten bil, stor bil, kört på landet, i stan, på grusvägar och i trappuppgångar. Det var liksom nog. Jag var… klar.
Det var fantastiska år men nu är jag färdig. Jag behövde något nytt, något annat, något stimulerande, något krävande, något roligt. Det fick jag.

Årets insikt
”If you can’t make it – fake it”. Man kommer långt på ett förtroendeingivande intryck, ett stabilt uppträdande kan dölja oceaner av osäkerhet. Så är det.
Det fungerar, jag har provat…

Årets roligaste
Pappas min när jag överraskade honom på hans födelsedag. 
Min älskade pappa, som blev så glad.

Årets onödigaste
Bara för att man inte längre kan vara vänner behöver man inte vara ovänner.
Vänskap är något man ska vara väldigt rädd om och ibland, när det heta temperamentet tar över, gör man något dumt och det gör att man förlorar någon som tidigare varit en stor del av ens liv.
Det händer att jag saknar dig, det händer att det sticker till i hjärtat av längtan efter att berätta något speciellt.

Årets bekantskap
Gänget på Ville. Jag kom till den finska campen Ville för att göra några extra veckor i slutet av min mission och klev rakt in i en familj. Tänk om jag hade fått vara med dem hela missionen i stället för att vara i princip ensam på min camp i fem månader. Spontanresor till andra camper, skjutning i gruvan, bergsbestigning, rally, filmkvällar, Vasaloppsfrukost, campvarv, gympass, äggjakt, måltidsdryck i plastmugg och aldrig i plåtmugg, bastubil, kosovoharley, cykelrejs på campen…
Jag hann på dessa få veckor skaffa mig flera riktigt goda vänner, som jag håller hårt i.

Årets överraskning;
Näst efter att ha överraskat pappa på sjuttioårsdagen måste det vara när jag smög ned med tåg från Stockholm till Skåne och överraskade Simon på hans inflyttningskalas. Det blev en rolig överraskning och än finfin helg!
Det var väl värt 6 timmar på tåget, enkel resa, med snökaos och fastfrusna växlar.

Årets investering
Oj. Ny kamera kanske, den har dock inte kommit ännu… :)

Årets ”ja jävlar”
Det gick alldelens utmärkt att gå 16 mil i Holland en gång till. Är man galen så är man.
Gjorde det ont? Svar ja. Var det värt det? Hell yeah! Jag fick ju en medalj med en krona på…
Ser ut som något någon köpt på Buttericks för en femma men värd varje steg, bara för att JAG vet vad jag gjort för att få den. Men nu räcker det. Inget mer Nijmegen på ett tag!

Årets nästan;

Utlandstjänst. I ett land långt-långt-borta. Där det är varmt och sand och khakiuniformer.
Där det är farligt och läskigt och utmanande och vansinnigt.
Där.
Jag hade kunnat få åka. Två gånger. Jag var erbjuden bra tjänster.
Men jag måste landa. Varit borta för mycket senaste åren.
Måste vara hemma. Måste sköta mitt nya jobb.
Jag sa nej.
Nödvändigt. Men jobbigt.

Årets resor

Har blivit några stycken men ingen och då menar jag INGEN slår den jag gjorde helgen i februari. Kosovo-Leksand-Kosovo, med snökaos, fantastiskt bröllop, ännu mer snö, inställda tåg, ingen sömn, språngmarscher, svenskt rekord i säkerhetskontroller, och en tur som var helt magisk.
Jag förstår fortfarande inte hur jag hann…

Årets partaj
Avskedsfesten på Camp Ville i mars. Jag och blivande kadetten i baren. Ölflak efter ölflak, vodka på bag-in-box, märkliga juicer, en hemmasnickrad bar med grönt låtsasgräs, lightsticks, noggrant slipade och oljade utemöbler, fulla finnar och ljusslingor som såg ut som små äpplen.
Vodka-something, balkanpop på stereon, kortärmat fast det var mars, QMdansen och massor av skratt.
Det var en kväll jag aldrig glömmer.

Årets pryl

Min telefon, guldklimpen HTC Desire.
Vad hade jag varit utan den i mitt flackande, farande, omkringåkande pendlarliv?

Årets ”ja tack”;
”Jag har en lägenhet på 43 kvm i centrala Stockholm att hyra ut – är du intresserad?”
Bostadslös Lina i andra änden. Förklaring överflödig.


Årets misstag;
Mitt dejtande.
Börjar på P och slutar på… Det blev inte ett enda rätt, kan man väl säga. Deklarerar man på andra dejten att min mat aldrig kommer att slå en QP på McDonalds, då är man på djupt vatten, även om jag är en kass kock.
Eller han som somnade i min soffa, mitt i en mening, på första dejten och sov hela natten för att sedan smyga ut ”ljudlöst” klockan åtta och aldrig höra av sig mer?
Efter det fick jag dejtingförbud. Ack så märkligt.

Årets bästa klädköp;  
Är synnerligen svår att lista eftersom jag köpt ovanligt mycket kläder detta år – året då jag gick från uniformsjobb, kängor och skitig M90 till civil tjänst med klackskor och kjol… Så: pass på den!

Årets ”trodde jag aldrig”; 

Att jag skulle ta det stora steget att säga upp mig. Faktiskt.
Klon tog mig inte. Jag slapp ur greppet!

Årets gräl;
På jobbet, sista dagarna innan jul. Fast mellan två starka krafter kände jag mig som en åsna mellan två hötappar. Bättre hade man kunnat avsluta året.

Årets låt;
 Robyn ”Call your girlfriend”
”…the only way her heart will mend is when she learns to love again.
Word. Så är det.

Det var mitt 2010. Hur var ditt?

1 kommentar:

  1. Sjukt bra årskörnika! =D tack för att man fick vara med på ett hörn!

    Och du, han med QPn... han borde fan skämmas.. idiot!

    SvaraRadera