28 februari 2011

Cykel nummer fem

Idag när jag kom hem hittade jag ett brev från Polisen på hallmattan.
Cykeln jag hittade i höstas hittade aldrig tillbaka till sin ursprungliga ägare.
Synd för henne - roligt för mig!

Snart har jag en dampirra i mitt cykelstall...



Det går bra för mig just nu. 

Dagens visdom

"You have enemies?
Good! That means that somewhere, sometime in your life, you stood up for something."

-Sir Winston Churchill

27 februari 2011

Summering av en bra helg

Mamma och pappa har varit här i helgen och det har varit fantastiskt skönt med sällskap.
Precis vad jag behövde.

Förutom att de har icke godkänt i tidspassning (de kom ungefär en timme tidigare än avtalat, så jag fick jogga hem från jobbet) har det varit mysigt. De har bjudit mig på god mat, långa promenader på Djurgården och runt Karlbergskanalen, en shoppingrunda på stan, mycket prat och sällskap i soffan framför en film.
Härligt!

Jag köpte en klänning på Indiska som jag blev blixtförälskad i, en typisk Linaklänning, stormönstrad i starka färger. Dessutom kom jag hem med två böcker, en om slaget vid Arnhem och en om tio år i svensk underrättelsetjänst. Bokrea är ett bra påhitt.

Har följt världens bästa Elin via nätet då hon kört Öppet spår idag, det gick alldeles utmärkt för henne och jag anmälde mig på stående fot som medlem i serviceteamet till Vätternrundan, som är hennes sista del i Klassikern. Wow...

För egen del har jag tagit det lite lugnt i helgen eftersom min fot envisas med att göra ont, dock blev det en tvåtimmarspromenad igår, en shoppingrunda plus en lika lång promenad idag och ett aerobicpass nu ikväll, så frågan är kanske hur mycket vila min stackars fot egentligen fick... :)
Äsch...

Nu är det dags att ladda för en ny vecka. En vecka som avslutas på bästa tänkbara sätt: i gröna kläder.
Yey!

25 februari 2011

Glädjetårar

Idag skrattade jag så mycket på jobbet att chefen var tvungen att komma in och kolla om jag var okej, eftersom jag förmodligen kippade efter andan så det hördes hela vägen in till honom.
Jag hittade Team Klistervalla. Jag läste, jag kände igen mig, jag skrattade så jag grät.
Det här är ett gäng som precis som undertecknad har vissa...svårigheter att styra över längdskidorna i nedförsbacke. Så skönt att höra att det inte bara är jag.
Dock kastar de här sig ut för vilken vansinnig backe som helst. Det gör INTE jag. Jag tar av mig mina skidor och GÅR ner...

I övrigt har jag mina föräldrar på besök i helgen, här på fel sida om Dalälven där jag bosatt mig. De är dock på "Peter Carlsson och Blå grodorna" just nu. Jag gick med dem dit och drog sedan till gymmet och körde slut på axlar och armar. Förhoppningsvis är jag lika trött i överkroppen i morgon som jag är i mina ben...

Vad har veckan bjudit på då? Jo:
Måndag
Morgonpromenad (50 min)
Promenad till gymmet (20 min)
Bergspass (75 min)
Promenad hem (20 min)

Tisdag
Morgonpromenad (50 min)
Cirkelträning (60 min)
Promenad med Lisa (90 min)

Onsdag
Morgonpromenad (50 min)
Spinnpulspass (60 min)
Promenad hem (50 min)

Torsdag
Vila

Fredag
Crosstrainer 20 min
Styrka armar/axlar

Jo men det ser ju rätt bra ut det där. :)
Min pulsklocka tycker åtminstone att jag har varit duktig. Alltid något!

Nä, kanske är dags att se om päronen hittar hit igen...


- och just ja: dagens kommentar när jag lätt vinglig av trötthet försöker gå ut genom dörren på gymmet och en herre harklar sig bakom mig och säger "du, ska du verkligen gå ut i dom där?" och pekar på mina blå plasttossor på kängorna. "Hehehe.. Nej! Tack! Det blir nog väldigt halt..."
"Ja, där besparade jag dig ett lårbensbrott!"
Jag kände mig där och då som 85 år gammal. Lätt.
Haha. :)

23 februari 2011

Bilder från i morse

Nybroviken

Jag och månen vaken

Ljusen på andra sidan

Skeppsholmen - Af Chapman

Slussen

Kastellholmen

Pepp, pepp

Avslutade gårdagen med att först köra ett rejält cirkelträningspass där alla benövningar drev mig mot mjölksyra och bergspasset från måndagen kändes väldigt närvarande i musklerna, huaa, för att sedan åka tunnelbana och träffa Lisa som guidade mig i sina nya hemtrakter. Vi gick runt två sjöar, jag pratade som vanligt alldelens för mycket och om hon släppt av mig efter vägen hade jag inte för mitt liv hittat hem igen. Men det var jättetrevligt om än en smula kyligt. Och jag åkte lite vilse på tunnelbanan hem. Ack ja. Inte lätt att vara lantis, men jag tog mig hem till slut!

Ner under en filt, dricka en hel balja te för att tina upp och försöka pumpa hemvärnskollegorna på vad som egentligen sades på plutonsmötet.
De var alla rörande överrens, kunde jag konstatera, vilket måste bero på att jag inte var där.. :) Ser fram emot att höra mer och köra första övningen för året snart.

Sov gott och hårt och länge. Härligt. Tog till och med en halvtimme sovmorgon.
Efter det så har jag hunnit avverka en morgonpromenad tillsammans med kameran, bilderna får ni se ikväll, nu måste jag packa och kasta mig iväg till jobbet! Dubbeljobb idag, Friskis ikväll.

Ha en fin onsdag - jag vet att jag ska!

22 februari 2011

Just don't fall recklessly, headlessly in love

"Will you tell me once again
How we're gonna be just friends?

If you're for real and not pretend
Then I guess you can hang with me

When my patience wearing thin
When I'm ready to give in
Will you pick me up again
Then I guess you can hang with me

And if you do me right
I'm gonna do right by you
And if you keep it tight
I'm gonna confide in you
I know what's on your mind
There will be time for that too
If you hang with me

Just don't fall
Recklessly, headlessly in love with me
Cause it's gonna be
All heartbreak
Blissfully painful and insanity

If we agree
Oh, you can hang with me

When you see me drift astray
Outta touch and outta place
Will you tell me to my face?
Then I guess you can hang with me

And if you do me right
I'm gonna do right by you
And if you keep it tight
I'm gonna confide in you
I know what's on your mind
There will be time for that too
If you hang with me"

- Robyn 


Jag fick sova i natt. Så idag är jag en fungerande människa, jag har inte vadd i hela huvudet och det känns inte som om ögonen är fulla av grus.

Ont skall med ont fördrivas - därför körde jag och min trötta kropp bergspass spinning igår kväll, kan vara en bidragande orsak till att sömnen infann sig.
I morse klev jag upp, drog på mig fjorton lager kläder (ja, det kändes så) och gick ut och gick. Stockholm vaknade, himlen var klar, luften var kall, solen steg, ljusen från andra sidan glittrade i isen och vattnet. Underbart.

Jag har så mycket att vara glad och tacksam över, saker jag glömmer mellan varven. 

"When you see me drift astray
Outta touch and outta place
Will you tell me to my face?
Then I guess you can hang with me"

21 februari 2011

Sömnlöst

Har knappt sovit en blund i natt.  
1724 sms tar en stund att läsa. Igen.

Ögonen fulla av grus.
Ibland undrar man hur något så väntat kan göra så ont när det väl är uttalat.
Att det lät helt okej när jag sa det för mig själv i lördags, men gjorde ont att höra igår.

"...men vi kan väl vara vänner?"

Klart vi kan. Det var ju det vi var från början så det är bara att gå tillbaka till det.

Bara.

Om man inte räknar med den där lilla detaljen att ingenting kommer vara som förr. Det kommer alltid göra lite, lite ont att se dig. 
Och när jag suddade allt det jag planerat framöver i kalendern, semesterdagar jag inte behöver ta ut, saker som inte blir av och sådant jag inte behöver minnas längre, så blev det tomt.

Ungefär som jag känner mig alltså. 


Tom.  

Nej, det var inte min tur den här gången heller. Jag som hoppades och trodde att nu, nu, den här gången är det på riktigt!
Jag fick ha fjärilar i magen. Jag fick gå hand i hand på stan.
Jag fick somna på någons arm. Jag fick vakna av en puss på pannan.

Jag fick ha någon.




Men vi kan väl vara vänner...

20 februari 2011

Lyxvila

Idag är det vila på schemat. Vila, vila, vila. Jag har därför knappt rört mig ur fläcken än, varit upp och hämtat frukost, mumsat i mig den och nu ligger jag ordentligt nedbäddad med datorn på magen och en favoritfilm:

som ska följas upp med:



Tack för Internet, tack för streamad film. :)
Lyxvila när den är som allra, allra bäst.

En söndag i sängen!

19 februari 2011

Målgång

Yikes.
Tre timmar och femton minuter på en spinningcykel i ett mörkt rum.
Väldigt många låtar, några depåstopp, en banan, ett par liter vatten och en Swebar senare vacklade jag hem.

2250 kalorier gjorde jag av med.
Några av dem har jag smaskat i mig igen, så att säga, med god hemlagad pizza med en massa grönsaker på.
Det var jag värd.

Och efter ett varv i karusellen är jag på väg upp igen.

I morgon tror jag bestämt jag ska kosta på mig lite vila. :)

Ny dag och nytt försök


Dags att ta tag i sig själv, dags att polera pedalerna;
- långpass på spinningcykeln, tre timmar.

Det är nog lika bra att packa dubbla vattenflaskor och kanske någon energibar så man inte trillar av cykeln efter halva passet.

Uppladdningen för Halvvättern är härmed påbörjad.



18 februari 2011

Boxpass

Idag var det tänkt att jag skulle träna boxpass.
Det gick så där.
Nånting brast liksom, nån fördämning inombords, och tårarna sprutade.
Det var bara att ge upp och gå därifrån.
Cyklade ner på en spinningcykel, tårarna rann i takt med svetten och på något vis kändes det befriande efteråt.

Insikten att jag inte kan ha det så här kom som en rak höger. Det är dags att släppa taget.

Välkommen till mitt liv i berg- och dalbanan.

17 februari 2011

So raise your glass if you are wrong

Jag är många saker. Kvällstrött. Katastrofdålig på skridskor. Hamster. Lättrörd. Dumsnäll. Envis.

Men det finns saker som jag inte är också.
Jag är inte rädd, till exempel. Som det jag citerade nedan, om mörker och höjder och kärlek.
Jag var rädd för många saker när jag var yngre, för just mörker och för eld. Så rädd att det dröjde tills jag var nästan vuxen innan jag kunde tända en tändare eller en tändsticka. Helt sant.
Men efter några år i Hemvärnet gick mörkerrädslan över. Det är som det står i citatet, det är inte mörkret i sig man är rädd för - utan det som finns i det. Och det är inte längre något som finns i mörker som jag känner att jag behöver vara rädd för. Åtminstone inte innan det inträffar. Att vara rädd på förhand är ju ingen större idé, eftersom det hämmar så mycket av allt roligt man kan göra i stället för att lägga energi på att vara rädd. Och det är svårt att bli en god soldat om man är mörkrädd.

När jag skulle lära mig att köra bil var jag också rädd och vägrade envist att köra in på uppfarten hemma hos mamma och pappa eftersom det var för smalt mellan stolparna. Tyckte jag då. Lämnade alltid bilen på gatan och lät pappa köra in.
Nu är det ännu smalare mellan stolparna sedan de satte upp en grind, men jag är inte ett dugg rädd att köra in där. Eller backa in med kombin.
Nåt år i postbil, i terrängbil, som fordonsförare i virrvarret i Kosovo, det sätter sina spår.

Samma sak med att flyga, det var jag också jättejätterädd för tidigare, men det gick också över. Ganska många flygresor kors-och-tvärs senare så är jag inte längre rädd.

Jag har respekt för saker, jo, det har även jag. Små saker som andra finner som löjliga i jämförelse med det andra jag räknat upp, sånt har jag respekt för. Som nedförsbackar när jag åker längdskidor - sånt finner jag lite halvläskigt. Så, jag åker inte slalom och jag kliver av längdskidorna och går när backarna blir för stora. Skitlöjligt - jag vet.
Det kanske också går över om något år, om jag har tur.

Något jag är stolt över idag, är att jag inte är rädd för att erkänna att jag har fel. Det tar emot, för jag vill gärna ha rätt, men jag ger mig.
Det har jag gjort idag.
Jag erkände att jag hade fel, att det jag gjort var riktigt dumt och att jag ångrade mig. Räckte ut en hand och väntade.

När svaret sedan kom att man fick ångra sig, kändes det lite som om en sten föll från mina axlar. Som om den dumma klumpen av ånger jag haft i halsen i flera månader försvann. Hade jag varit rädd, hade jag fortsatt att envist hävda att jag hade rätt - då hade jag fått behålla den där klumpen. Tänk va dumt.

"Raise your glass if you are wrong"
Ja - jag hade fel. Förlåt!

En klapp på axeln

Bara för att jag känner mig så duktig, bara för att jag känner mig så bra just nu, bara för att jag känner att axlarna är uppdragna och sitter i öronhöjd just nu, bara för att jag känner att jag faktiskt förtjänar det...

..så har jag bokat massagetid nästa torsdag.
Oooh, så skönt det ska bli!

16 februari 2011

Go with the flow

Ja, okej, jag var inte på mitt allra soligaste humör i måndags, näe, kan man konstatera. Jag är back in business igen och det känns bra!

Träningen flyter på, jag har träningsupplägg, kostupplägg, fokus, fart och kraft just nu. När allt annat krånglar kan jag åtminstone borra ner skallen och köra på, skriva träningsresultat, aktivt njuta av vila och må så mycket bättre.

I måndags körde jag bergspass igen, med den ordinarie instruktören och slapp bli förbannad över högt ljud och konstant pratande. Skönt!
I går släpade jag med mig kollegor och gick på en timme cirkelträning, 13 stationer, 45 sekunder på varje, 15 sekunder vila. Fokus ben och mage.
Träningsvärk idag, svar ja! Jag gick hem, duschade och kraschlandade i sängen efteråt och vilade med benen i högläge och en film. Underbart!

Och idag är det dags att jobba på Friskis igen, spinnpulspass på schemat, jag har laddat med extra mycket lunch och ett mellanmål innan det är dags.

Dessutom har jag gjort två bra saker på jobbet idag, dels löst ett mysterium som gäckat avdelningen i en månad - dels lagat skrivaren med packtejp så den håller ett tag till.
Ändå har bara halva arbetsdagen gått.. ;)
Då tycker jag man gjort sig mer än väl förtjänt av lunch nu.

Lax, avocadoröra, ägg och sallad. Gaddamit, va gott!

14 februari 2011

Rädsla?




"No one is afraid of heights, they are afraid of the fall.
No one is afraid to play, they are afraid to lose.
No one is afraid of the dark, they are afraid of what's in it.
No one is afraid to say "I love you", they are afraid of the response"


Näääe!

Hade tänkt berätta hur nöjd jag är med helgens träning, hur skönt det har varit att ladda batterierna på soffan däremellan, hur taggad jag är för veckans utmaningar på jobbet och på gymmet, hur kul det ska bli att träffa dagens födelsedagsbarn över middag ikväll och hur glad man blir när solen skiner över allt det vita ute...

Men näe. Luften gick ur mig när jag loggade in här.

Det är ju ändå ingen som bryr sig, inte en enda kommentar de senaste inläggen, så varför skriva ned det, för min egen skull.. Näe.
Jag vet ju redan.

Så näe! Idag är en NÄEdag helt enkelt. Näe - jag har ingen lust! Näe - jag tänker inte låtsas att allt är bra. Näe!


Så det så.

12 februari 2011

Lördagkväll

Lisa hävdar att bästa sättet att spendera en lördagkväll är på gymmet.
Jag å andra sidan spenderade dagen på gymmet och i solen på promenad med fint sällskap och nu ska jag ägna resten av kvällen åt att krypa ner i sängen med min bibel och klura ut minst två nya bicepsövningar och två nya axelövningar eftersom jag konstaterade idag på gymmet att jag är less på de jag brukar köra.



Bild lånad från bokus.com

I morgon är en ny dag, som förhoppningsvis bjuder på ännu mer solsken, på promenad, storhandling, matlådefixande, tvätt och ett träningspass på Friskis.

God natt!

10 februari 2011

Tyyypiskt

Varför måste två av årets roligaste händelser ligga på exakt samma helg?
Typiskt, typiskt, TYPISKT.
Så nu måste jag tacka nej till en av årets utmaningar.

Mummel.

I övrigt har jag ont i halsen, ont i musklerna överallt och är helt galet trött.
Kanske blir en torsdagsnatt på soffan igen om jag inte skyndar mig ner i sängen!

09 februari 2011

Träningsvärk säljes...

...till högstbjudande. Eller, för den delen, jag kan vara generös, du kan få den gratis!
Har ont mellan skulderbladen, i biceps, triceps, i handlederna, i underarmarna, i rumpan, i låren, i...
Överallt!

Har varit på planeringsinternat med jobbet på Bosön, efter en dags planerande körde vi en timmes cirkelträning, det var tufft och roligt, samtliga deltagare hade alternativ gångstil idag... :)
Avrundade dagen med en gemensam middag med mycket skratt, perfekt.

Idag konfererade vi vidare till strax efter lunch, då rullade vi tillbaka till jobbet, jag öste undan allt som lagt sig på hög under tiden jag varit borta och sedan stack jag hem för att slänga på mig Friskiskläderna.
Kunde inte hitta dem, t-shirten var borta, byxorna och sportBH:n också. Märkligt.
Efter ett par minuters vändande upp och ned på hela lägenheten konstaterade jag att det fanns en enda plats de kunde finnas på: i tvättstugan. Jag mindes att de inte var riktigt torra i torsdags när jag tvättade och att de fick hänga kvar i torkskåpet ett litet...tag...längre... Typ sex dagar visade det sig. Jag har den stora turen att bo i ett hus med bra grannar, så givetvis låg mina kläder kvar och dessutom fint vikta på bänken i tvättstugan.
I torsdags var jag ju så trött att jag somnade som en sten på soffan, antar att det var därför jag glömde halva tvätten i tvättstugan.

På med kläderna, iväg och jobba kväll på Friskis. Lika roligt som vanligt, dessutom fick jag veta att det kommer nya cyklar på fredag - whoohoo, spännande. :)

Nu ska jag blanda mig själv en rejäl c-vitamindrink, krypa ner i sängen och försöka sova bort den begynnande förkylningen som kraxar runt i halsen. Usch!

06 februari 2011

Sol ute, sol inne, sol i sinne

Har haft en riktigt fin helg.
Den började trassligt med förseningar och lite krångel, men sedan artade det sig riktigt bra.

Har hunnit med allt möjligt, middagar, mys, soffhäng, nya upplevelser, museum, vaktavlösning på Slottet, solsken, mycket prat och en hel del skratt, en säsong av TV-serien The Unit, inventering av bokhyllorna (som gapar tom på en del ställen nu) och ännu mera mys.



Stockholm hade den goda smaken att visa upp sig från sin bästa sida idag, lagom till promenaden till slottet. Härligt ljus, solen värmde, en hand i min och en bra avslutning på helgen.

En helg jag ska lägga på minnet och leva på länge, länge...

04 februari 2011

TGIF!

Ja, äntligen, äntligen är det fredag. Och inte vilken fredag som helst utan The Fredag, med stort F och allting.
Yeaaah!

Jag är riktigt utvilad och vaknade för första gången den här veckan utan huvudvärk. Jag vaknade dessutom på soffan...
Igår kväll var jag så trött, så trött, att jag bara skulle vila ögonen en sekund eller två på soffan innan jag skulle ta reda på tvätten, mmhm, säkert.
Klockan sex i morse, lite mer än sju timmar senare, vaknade jag av alarmet på mobilen som surrade borta på köksbordet...
Men ack så gott jag sov! :)

Det har varit en intensiv vecka så det ska bli skönt med helg.
I onsdags jobbade jag kväll på Friskis som vanligt och fick veta när jag kom att "det är en vikarie som kör passet idag". Oh noooo, tänkte jag, med måndagens katastrofpass i färskt minne.
Men det var en suverän vikarie som körde ett roligt pass, med bara bra musik som tur var. Inte pratade han sönder passet heller!

Igår hade jag möjlighet att låna en bil så då passade jag på att göra några ärenden, storhandlade, åkte till återvinningen med glas, plast och kartonger.
Dessutom tvättade jag ett rejält berg med tvätt och städade.
Puh..

Så nu är jag redo för helg, redo för besök, redo för det mesta!

Äntligen fredag!

02 februari 2011

Upp och ner

Efter måndagens bottennapp i spinninghallen höll jag mig till skivstången igår och kom hem hög på endorfiner, med ett leende, en trött kropp och ett bra pass i minnet.
Tack och lov.

Dock kom huvudvärken smygandes igen efter att jag landat på soffan, den höll i sig hela natten och är väldigt närvarande just nu.
Suck.

Kan bli en intressant dag, detta...